Israel Shamir: Den libyska krigsförbrytelsen

Israel ShamirVi kan bara hoppas att hans rapport också kommer att innehålla den senaste krigsförbrytelsen, mordet på Qaddafis familj, dennes son och tre barnbarn samt mordförsöket mot Libyens ledare den 1 maj 2011. Cameron, Sarkozy, Natos befäl i fält och den danska flygplansbesättningen bör samtliga åtalas för detta brott.

FN:s säkerhetsråds resolution 1973 är ingen licens för massmord. Genom resolutionen fastställdes endast en flygförbudszon, den var avsedd att dämma upp våldet, inte att förvandla Tripoli till ett dödens fält. Detta är ett klart fall av kallt beräknat och målinriktat mord, lika hänsynslöst och brutalt som varje annan form av politiskt lönnmord. Datum för operationen var väl känt i förväg och hade redan öppet diskuterats i slutet av april av den ryska yttre säkerhetstjänsten (Sluzjba Vnezjnej Razvedki). Den 29 april publicerade en rysk nättidning en artikel av Kirill Svetitsky som citerade en anonym källa inom säkerhetstjänsten: Läs mer

Bin Ladin arbetade för CIA – intervju med Lars Adelskogh

Lars Adelskogh med lärjungar i UppsalaFörfattaren, forskaren och debattören Lars Adelskogh är lärare i Studiegruppen Aguéli och medarbetare hos oss på Fria ordet. Han har bl.a. översatt sionismkritikerna Israel Shahak och Kevin MacDonald till svenska.

MO: Är bin Ladin död?

LA: Det har han nog varit länge. Jag har mycket svårt att tänka mig att en man med en svår njursjukdom, som kräver dialysbehandling, kunnat gömma sig för världens mest avancerade säkerhetstjänster i så här många år. Om USAs regering verkligen trodde att bin Ladin var skyldig till 11 septemberattackerna, skulle man fångat honom levande för att ställa honom inför rätta.  Man hade slagit på trumman för århundradets rättegång.  Nu låtsas man ha dödat honom men kan inte ens visa upp en död kropp. Allt verkar mycket suspekt. Läs mer

”Han har varit död sedan länge” – intervju med Lasse Wilhelmson

Lasse Wilhelmson talar på Qudsdagen 2009Sionismkritikern Lasse Wilhelmson, föreläsare, skribent och debattör, svarar på frågor om den påstådda avrättningen av ärkeskurken Usama bin Laden. Wilhelmson har studerat den internationella terrorismen och dess kopplingar till USA och Israel och för några år sedan skrev han artikeln ”Kriget mot terrorismen är en bluff” (27/3 2008)

Wilhelmson föreläser ibland vid Studiegruppen Aguélis sammankomster i Uppsala. Den 14 maj är det dags igen. Då ska han tala om sionismen, upproren i arabvärlden och terrorismen.

MO: Är det sant att amerikanerna har dödat bin Laden?

LW: Han har aldrig varit efterlyst av FBI för 911. Och han har av allt att döma varit död sedan länge. Förmodligen dog han redan i december 2001 av sin njursjukdom. Han har visst dött nio (9) gånger vid det här laget. Kolla den här videon! Läs mer

Thomas Nydahl berömmer Fria ordet

Thomas NydahlFörfattaren Thomas Nydahl, som inte är särskilt vänligt inställd till vare sig islam eller islamism, uppvisade igår ett visst mått av ridderlighet. I ett inlägg om Usama bin Ladens påstådda utomrättsliga avrättning skriver han att Fria ordet är ”det hittills mest professionella inslaget i den svensk-islamiska miljön”. Jag tar av mig hatten och bockar och tänker på de två höviska krigarna Saladin och Rikard Lejonhjärta, som trots fiendeskapen dem emellan, kunde utbyta både lovord och gåvor. Förhoppningsvis får jag tillfälle att återgälda gesten.

Mikael Hakim om bin Ladens död

Bin LadenBloggaren Mikael Hakim reagerade igår på nyheten om Usama bin Ladens död i Pakistan.

Idag morse slog nyheten ner som en bomb. Usama Bin Ladin är död. Nyheten spred sig som en löpeld över världen. Den enskilt mest efterspanade människan på jorden hade enligt uppgifter dödats av en amerikansk specialstyrka utanför Pakistans huvudstad Islamabad.

Obama och USA slår givetvis på stora trumman. Att ha dödat sin nemesis som häcklat den amerikanska armén i över 10 års tid är givetvis en stor triumf för Obama. För mig personligen väckte nyheten en rad frågor. Jag är generellt ganska skeptisk till konspirationsteorier men ju mer jag grubblade under dagen desto mer gick det upp för mig att vi har blivit förda bakom ljuset. Låt mig förklara varför.

Läs resten på Mikael Hakims blogg

Tveksamheter omger det påstådda dödandet av bin Laden

Nyheten tog en hel värld med storm. Tidningar och tevestationer rapporterade under måndagen att al-Qaidaledaren Usama bin Laden dödades i en amerikansk operation i Pakistan. En av soldaterna påstås ha skjutit ihjäl terrorledaren. Massmedier i Pakistan publicerade en bild på bin Ladens lik, men valde senare att dra tillbaka den efter att människor började misstänka att den blivit manipulerad.

"Bild på död bin Ladin misstänks vara falsk", lyder en rubrik i Svenska Dagbladet. Det är uppenbart att bilden har förfalskats. Mannen på bilden är inte Usama bin Laden. Men det spelar egentligen inte så stor roll. Bin Laden har länge varit ett stort frågetecken. Läs mer

Ahmed Rami rapporterar från Kairo

Ahmed Rami och Naim Qassim från HizbollahDen 20 april reste den antisionistiske författaren och debattören Ahmed Rami till Egypten för att på nära håll få uppleva den revolutionära stämningen. Han kom tillbaka idag.

MO: Du reser ofta till Egypten. Vad har förändrats sedan sist?

AR: Människorna är helt annorlunda från förr. De är inte rädda. Man kan tala fritt. Det finns en känsla av frihet och hopp. Man kan äntligen andas.

MO: Reste du på eget initiativ?

AR: Jag blev bjuden av en vän till mig, Magdy Hossein. Läs mer

Spöket Laden död

Griffins bok om spöket LadenUsama bin Laden har varit död i åratal, men hans spöke, spöket Laden (ej att förväxla med Laban), har fortsatt att hemsöka världens medier. Fram till idag, ty nu meddelar Förenta staternas president, Barack Obama, att hans soldater har skjutit ihjäl spöket. Förhoppningsvis slipper vi nu dessa kusliga meddelanden från ”den andra sidan”.

I boken Usama bin Laden. Död eller levande? (Alhambra 2009) visar David Ray Griffin att ärkeskurken förmodligen varit död sedan 2001 och att ”kriget mot terrorismen” bygger på en bluff.

Den 11 juli 2002 publicerade New York Times en artikel av Amir Taheri, redaktör för Politique internationale, som inleddes sålunda:

Usama bin Ladin är död. Nyheten kom först från källor i Afghanistan och Pakistan för nästan sex månader sedan: Flyktingen dog i december och begravdes i bergen i sydöstra Afghanistan. Pakistans president, Pervez Musharrah, upprepade uppgiften.

Och nu är alltså spöket Ladens död huvudnyhet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på SVT.

Obama framhöll i sitt tal i morse, rätteligen, att islam inte är skyldig till attacken. Är det någon bok man bör läsa för att få en bättre förståelse av samtidens internationella terrorism är det Sions vises protokoll hellre än Koranen, vilket jag påpekade i artikeln ”Fel bok, dummer!”

Förutom protokollen bör man studera wahhabismen, en sekt som uppstod på 1700-talet och sedan 1932 är statsreligion i Saudiarabien. De allra flesta "qaidister" tillhör denna sekt. Läs mer här

Leila Khaled talade i Stockholm

Leila Khaled på en 1 majaffischDen legendariska frihetskämpen Leila Khaled talade idag på 1 maj-manifestationen i Stockholm. Hon sitter i ledningen för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP).

Organisationen har en vänsterideologi i grunden, men majoriteten av aktivisterna är muslimer. PFLP förespråkar väpnad kamp för att befria Palestina. Den har också haft kamratliga relationer till Islamiska jihad, Hamas och Hizbollah. Tillsammans med Hamas protesterade man nyligen mot att "Förintelsen" skulle läras ut i palestinska skolor.

Den 15 maj 2009 intervjuades en representant för PFLP i Libanon, Anwar Raja, av den iranska tevekanalen Al-Alam. Raja kritiserade föreställningen om "Förintelsen" som han menar används av sionisterna för att gynna sina politiska och ekonomiska intressen.

Första gången jag träffade Leila var i januari 2010 på en konferens i Beirut. Läs mer här

Se Leila tala på Mynttorget här

”Det är kört för Assad” – intervju med Lasse Wilhelmson

Lasse och Omar på café Ofvandahls i UppsalaLasse Wilhelmson är sionismkritiker och debattör. År 2009 gav han ut artikelsamlingen Är världen upp och ner? Han föreläser regelbundet vid Studiegruppen Aguélis sammankomster i Uppsala. Den 14 maj är det dags igen. I följande intervju kommenterar han utvecklingen i Syrien.

MO: Vad händer i Syrien?

LW: Det är svårt att kunna värdera informationen. Dåligt med journalister som får vara på plats. Men vad jag har förstått så blir även soldater och poliser skjutna, vilket innebär att det finns väpnade grupper där. De har ju inte skjutit sig själva.

 

MO: Är Israel inblandat tror du?

LW: Ja utan tvekan. USA också. Israel vill ha inbördeskrig. De vill minst av allt ha en demokratisk regering i något arabland. Redan i den sionistiska planen för Mellanöstern från 1982, den så kallade Kivunimplanen [1], talar man om att splittra och försvaga arabländerna, däribland Syrien. Men huvuddelen av protesterna i hela arabvärlden är genuina, även om många olika intressen spelar in och USrael försöker anpassa sin politik till den nya eran. Modellen med marionettregimer som håller det egna folket under stövelklacken är nu över. Det är vanligt folk som har fått nog. De vill ha något att säga till om. Men vi kan ju redan se att det kommer att ta tid med två steg framåt och ett tillbaka och kanske får vi även se kontrarevolutioner.

MO: Så du tror inte att Assadregimen kommer att ersättas av en demokratisk regering?

LW: Det är svårt att veta hur mycket ”folkmakt” en ny regering kan få och det gäller även i Egypten. Israel vill definitivt inte att folken skall få mera makt i regionen, eftersom de är mer solidariska med palestinierna än nuvarande regeringar. Man vill vara omgiven av svaga arabstater. Det sista de önskar sig är en stark, stabil och folkvald regering i Syrien.

MO: Hamas och många andra palestinska motståndsorganisationer, både islamiska och andra, har sina kontor i Damaskus. Hur kommer dessa att påverkas?

LW: De måste tänka om snabbt. Det är kört för Assad. Hamas måste snabbt ta sig ur Damaskus och distansera sig från den nuvarande regimen. Annars finns en risk att man kommer upptäcka massgravar med palestinska lik efter att Assad är borta.

MO: Vad har du för råd till Hizbollah?

LW: Samma som till Hamas. Tänk om innan det är för sent!

MO: Hur såg du på Syrien tidigare?

LW: Jag var inte så insatt. Jag visste bara att palestinierna hade det bättre där än i Libanon och Jordanien och att det inte hade slutit fred med Israel. Golanhöjderna är ockuperade oavsett vem som bestämmer i Damaskus så jag har svårt att se ett närmande mellan Syrien och Israel.

Omar och Lasse på Qudsdagen 2009MO: Hur stor makt har egentligen Assad?

LW: Assad är bara en av flera aktörer och jag betvivlar att han har så stor handlingsfrihet. Han sitter nog fast i systemet, i motsats till Gaddafi som ju personifierar systemet i Libyen. Jag tror att den korrumperade maktapparaten kämpar för sina privilegier nu. Faller Assad så faller alla som lever på systemet inom militär, säkerhetspolis och byråkrati. De slåss för sitt levebröd och sin ställning.

MO: Om inbördeskrig bryter ut kan det bli långvarigt

LW: Det är svårt att sia om, men Israel kommer säkert att underblåsa och splittra. Jag har uppfattat det som att Israel stödjer båda sidorna i Libyen och det kan bli likadant i Syrien.

MO: Vad händer med alliansen mellan Syrien och Iran?

LW: Jag tror inte att den kommer att påverkas så mycket av ett regimskifte, men i ett inbördeskrig så försvagas alliansen naturligtvis. Jag tror att de folkliga upproren även kommer att spilla över till Iran och där håller det nog inte att bara fortsätta att skylla på USrael, även om oppositionen hittills varit underblåst därifrån. 

[1] Läs utdrag från planen på Radio Islam

Besök Lasse Wilhelmsons blogg

Den 14 maj kommer Wilhelmson till Uppsala. Läs mer här

Tlemcen islamvärldens kulturhuvudstad 2011

Porten till Abu Madyans gravmoskéDen 16 april invigdes firandet av Tlemcen i Algeriet som 2011 års islamiska kulturhuvudstad. I programmen ingår filmvisningar, konferenser samt musikaliska och religiösa evenemang som belyser stadens islamiska kultur och historia.

Stadens viktigaste minnesmärke är sufimästaren Abu Madyans (d. 1198) gravmoské. Sidi Boumédiè, som han kallas på algerisk dialekt, är en av de mest framträdande personligheterna inom andalusisk och nordafrikansk sufism. Han var både faqih, laglärd och sufi, mystiker samt en skicklig poet. Hans födelsedag firas i hela Algeriet.

Muhyiddin Ibn Arabi (d. 1240), shaykh al-akbar, "den störste mästaren", visade stor vördnad för Abu Madyan, som han kallade shaykh al-mashayikh, "mästarnas mästare". Läs mer

Terrorwahhabismen i Marocko

Bombattacken i MarrakechI torsdags den 28 april dödade wahhabiter 16 och skadade över 20 människor på en välbesökt restaurang i staden Marrakesh. [1] Den wahhabitiska terroristgruppen ”Al Qaeda in the Islamic Maghreb” har pekats ut ansvarig. [2]

Wahhabisekten är uppkallad efter dess grundare Muhammed ibn Abd al-Wahhab (d. 1792). Sekten erövrade Mecka och Medina på 1920-talet och har sedan dess med aggressiva metoder försökt göra sig till språkrör för sunniislam. Majoriteten av sunniislams teologer har dock avfärdat den som heretisk, dvs. icke-ortodox.

Wahhabiter, vilka själva kallar sig ”salafiter”, har länge terroriserat sina landsmän i Marocko. I maj 2003 lyckades 12 wahhabitiska självmordsbombare döda 45 personer. [3] Detta resulterade i massarresteringar av wahhabiter. Läs mer

Bo Werne – en muslimsk kulturpersonlighet

Bo WerneBlir jag ombedd att nämna några svenska muslimska kulturpersonligheter ligger nog tre namn närmast till hands: Ivan Aguéli, Kurt Almqvist och Tage Lindbom. Till dessa kan man utan reservationer lägga Korantolkaren Knut Mohammed Bernström. Någon som inte är lika känd, men som likväl uträttat en stor gärning, är Bo Werne.

Bo Werne är en humanistiskt lagd affärsman från södra Sverige. På 50-talet studerade han juridik i Lund. Han är också muslim. År 2000 gav han ut boken Tro och gärning i islam i två band. Det är ett oerhört viktigt verk som kastar nytt ljus över Eric Hermelins berömda översättningar av persisk poesi. Werne har sorterat dikterna efter ämne och försett dem med kommentarer ur ett islamiskt perspektiv. Tro och gärning i islam passar utmärkt att användas för högläsning vid gemensamma andakter i både moskén och hemmet. Läs mer

Egyptiska sufier ansluter sig till Tahrirpartiet

Sheikh AzayimSufier har alltid varit politiskt aktiva i Egypten, men inte i egenskap av sufier, utan i egenskap av egyptiska medborgare. Medlemmar i sufiordnarna har samtidigt varit engagerade i politiska partier och organisationer från vänster till höger, samt i Muslimska brödraskapet, som har sina rötter i sufiorden hasafiyya.

Hassan al-Banna, som grundade brödraskapet 1928, förblev livet igenom positivt inställd till sufismen, även om han, på grund av påverkan från islamiska modernister, kritiserade vissa aspekter.

Egyptens legendariske president Gamal Abdel Nasser, som normalt inte brukar betraktas som islamist på grund av sina motsättningar med brödraskapet, hade en sufishaykh som rådgivare. Islamismen, eller hellre islamismerna, är en heterogen rörelse och brödraskapet har ingalunda monopol på beteckningen ”islamister”. Läs mer

Palestinska fraktioner ska underteckna överenskommelse

Khaled Meshaal och Mahmud AbbasNästa vecka, uppger den franska nyhetsbyrån AFP, skall de två stora palestinska fraktionerna mötas i Kairo. Khaled Meshaal från Hamas och Mahmud Abbas, som representerar Fatah, ska underteckna en överenskommelse om att bilda enhetsregering och hålla demokratiska val inom ett år.

Motsättningarna mellan Hamas och Fatah stegrades 2006 då Hamas vann en jordskredsseger i valet och fick 76 av de 132 möjliga platserna i det palestinska parlamentet.

Israel har visat stort missnöje inför närmandena mellan Hamas och Fatah. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade Mahmoud Abbas att han måste ”välja mellan fred med Israel och fred med Hamas”. Vidare sade han: "Det kan inte vara fred med båda eftersom Hamas strävar efter att förgöra staten Israel." Läs mer

Palestina i fokus: Jorsalafararen

Johan Lindström SaxonIdag inleder jag serien ”Palestina i fokus” som jag pålyste häromdagen. Jag har läst Johan Lindström Saxons bok Det nya Palestina från 1921. Det kommer inte att räcka med en artikel för att tränga ihop alla Saxons viktiga iakttagelser. Jag blir nödgad att återkomma till den framöver.

Förläggaren och journalisten Saxon (1859-1935) reste genom det heliga landet strax efter första världskriget. Tyskland och dess allierade, det ottomanska kalifatet, hade besegrats och Palestina hade lagts under engelskt mandat.

Det är en annorlunda upplevelse att läsa en skildring av Palestina från tiden före staten Israels bildande 1948. Dessutom ger Saxon oss möjlighet att lyssna till arabiska röster. Detta var före ”Förintelsen” och judar och judendom hade ännu inte omgärdats med hysch-hysch och massor av märkliga tabun.

Han kallar sig ”Jorsalafarare” vilket påminner oss om att driftiga nordbor under vikingatiden faktiskt reste ända till Jerusalem. Jorsala var deras namn på staden. Läs mer

Farhad Abdi: Profetens avtal med Egyptens kristna

Profetens avtal med hans handavtryckNär nu relationerna mellan kristna och muslimer diskuteras i det nya Egypten kan det vara lämpligt med en historisk återblick.

Någon gång mellan år 623 och 628 e. Kr besökte en delegation kristna munkar profeten Muhammed i Medina i Arabien. De kom från Sankta Katarinas kloster på Sinaihalvön. Det är världens äldsta fortfarande bebodda kloster. [1] Munkarna bad profeten om ett avtal i vilket han skulle redovisa rättigheter och försäkra dem muslimernas beskydd.

Profetens Muhammed (må Gud välsigna honom och giva honom frid!), som vaken kunde läsa eller skriva, signerade brevet genom att trycka sin hand på dokumentet, ett avtryck som fortfarande är bevarat.[2]  I detta avtal, som besökare till klostret än idag kan beskåda, tillförsäkras kristna religionsfrihet, beskydd från angripare, rätten att utse egna domare, befrielse från militärtjänstgöring med mera.

Läs mer

Fatah och Hamas har enats

Representanter för Fatah och HamasRapporter från Kairo har idag (27/4) låtit oss veta att Fatah och Hamas lyckats nå en överenskommelse och försonats. De två fraktionerna har ända sedan Hamas bildades 1987 haft meningsskiljaktigheter. Problemen eskalerade och nådde kulmen 2006 efter att Hamas vunnit en jordskredsseger i valet och fick 76 av de 132 möjliga platserna i det palestinska parlamentet. Under året som följde försökte Fatah – efter påtryckningar från USA och Israel – med våld att driva bort Hamas från makten. [1] Kuppen misslyckades, vilket ledde till att palestinierna idag har två representanter: den folkvalda Hamasledda regeringen på Gazaremsan och den av Israel kontrollerade Fatahregimen på Västbanken.

Sedan dess har man varit bittra fiender trots flertalet försök till försoning. Fram tills nu, efter hemliga förhandlingar i Kairo. Den egyptiska underrättelsetjänstens nya chef, Murad Muwafi, meddelade idag att "förhandlingarna resulterat i en överenskommelse vilken omfattar samtliga punkter som diskuterats, inklusive upprättandet av en övergångsregering med det specifika uppdraget att fastställa ett datum för val." Hamas talesman Taher Nono bekräftar att man "kommit över alla meningsskiljaktigheter". Utöver detta, vilket förmodligen är något av det viktigaste i sammanhanget, ska paraplyorganisationen PLO struktureras om så att Hamas kan vara med. 

Om PLO skriver den palestinska statsvetaren Azzam Tamimi i boken Hamas: unwritten chapters (2007):

"It should be borne in mind that the PLO, which was created by the Arab League, has never been free from intervention and manipulation of various Arab governments, and above all that of Egypt." (s. 188)

Det är väldigt talande att Egypten lyckades föra samman Hamas och Fatah först efter Hosni Mubaraks fall. Under Mubaraks tid vid makten var det Omar Suleiman, f.d. chef för den egyptiska underrättelsetjänsten och ökänd för sitt samarbete med USA och Israel, som skötte förhandlingarna.[2]

Israel var snabbt med att visa sitt missnöje över den palestinska framgången. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade ledaren för den Fatahledda regeringen Mahmoud Abbas att han måste ”välja mellan fred med Israel och fred med Hamas”. Vidare sade han: "Det kan inte vara fred med båda eftersom Hamas strävar efter att förgöra staten Israel."

Abbas kontrade genom att uppmana Netanyahu att inte beblanda sig i palestiniernas inre angelägenheter. Han meddelade även på ett sarkastiskt, men samtidigt allvarligt sätt att det är Netanyahu som måste "välja mellan fred och bosättningar".

Det kan inte vara lätt att vara Israel i dessa tider. Det nya antisionistiska Egypten har börjat lämna avtryck på regionen, förhoppningsvis är detta bara början.

Läs även

Ett antisionistiskt Egypten i vardande

Noter