I detta klipp avslöjar Anthony Lawson den israeliska lobbyns makt över USAs utrikespolitik.
Anthony Lawson: AIPAC 101 — What Every American Should Know
3
Kategoriarkiv: Sionism
Upproren i arabvärlden – reflektioner i demokratifrågan
Arabvärlden har varit havande med en revolution sedan länge. Den kunde ha startat på många ställen och varje land är unikt och har sina egna motsättningar, drivkrafter och historia. Men den gemensamma faktorn, är nog ändå behovet för folken att bestämma över sitt eget öde. Det handlar om frihet och mänsklig värdighet, att göra sig av med förtryck, korruption och oförstående ledare, speciellt sådana som är marionetter till den Anglo-amerikanska imperialismen och dess sionistiska herrar.
Folket i Tunisien startade förlossningsprocessen och folket i Egypten fick den att fullbordas och vände därmed blad i historien. Men efterbörden är inte bara ren och fin. I många skepnader försöker nu intressen hos de tidigare och fortfarande kämpande despoterna och dessas herrar att bli accepterade som barnets fader, i stället för folken, eller att helt enkelt adoptera, eller stjäla barnet. Vi har bara än så länge sett början på en process och folken bör förbereda sig för det värsta när de kämpar för det bästa.
Kanske kommer det pågående ekonomiska och moraliska sönderfallet i den västerländska civilisationen att göra det möjligt att skapa en global enhet mellan alla folk mot den maktelit som endast ser oss som kanonmat, arbetsboskap och lydiga tjänare i en ny världsordning med försvagade nationalstater och ständiga konflikter mellan etniska och religiösa grupper. Framtiden ligger nu i folkens händer, men ingenting bör tas för givet.
Kalla dem vid deras rätta namn
Följande artikel publicerades första gången 21 december 2010 som ett svar på självmordsattacken i Stockholm. I den försöker jag förklara hur jag förstår islamismen.
Efter tragedin i Stockholm den 11 december har termen ”islamist” vårdslöst kastats omkring av diverse journalister, debattörer och ”terroristexperter”. Min senaste bok bär titeln Islamisten och jag känner därför ett behov att säga några ord om hur jag uppfattar saken. Boken innehåller texter skrivna under 2009, året då jag tog ställning för islamismen. Det var under Gazamassakern som jag ”tog steget” genom att skriva en artikel i Expressen, ”Gaza gjorde mig radikal” (9/1 2009, s. 89-92), där jag uttryckte solidaritet med befrielserörelserna Hamas och Hezbollah mot Israels aggression. Jag framförde självklarheter – att det är islamismen som representerar det folkliga motståndet mot den amerikanska, sionistiska ordningen i Mellanöstern, att vänstern är död, att när folket självt får välja är det till islam det vänder sig och att sionisterna för ett krig mot islam.
Hösten 2008 tjuvstartade jag min ”radikalisering” i Svenska Dagbladet med en debattartikel som försvarade Irans kärnenergiprogram, ”Psykologisk krigföring mot Iran” (s. 85-88). Den passerade relativt obemärkt. För mig har den iranska, shi’itska islamismen, från Shariati till Motahhari och Khomeini, varit särskilt betydelsefull, delvis eftersom jag uppskattar den persiska kulturen, men mest för att den är politisk, ja till och med revolutionär, och samtidigt bejakar islams esoteriska och filosofiska aspekter. Sedan har den självklart sina brister, som jag då och då påpekat i mina artiklar. Alla revolutioner har sina barnsjukdomar, som en viss brist på besinning, men som man växer ifrån med tiden. Det har också funnits en spänning mellan islamisk universalism och shi’itisk partikularism, som i någon mån verkat hämmande. Läs mer
Lasse Wilhelmson kommer till Uppsala!
På lördag den 14 maj kommer författaren och debattören Lasse Wilhelmson till Uppsala. Han ska tala om sionismen, upproren i arabvärlden och Usama bin Ladin.
Antal platser är begränsade. Anmäl dig till Fria ordet nu!
Läs en intervju med Lasse här
Judiska brunnsförgiftare – antisemitiskt påhitt eller antiarabiskt faktum?
Min kollega Mohamed Omar noterade nyligen i dessa spalter att Lisa Bjurwald, EXPO-medarbetare och (givetvis) sionist, hävdat att Hamas ”hittat på” att judiska ockupanter förgiftat palestiniers brunnar. [1] Omar noterade att dylika händelser rapporterats också i israelisk press.
Det är angeläget att, som Omar gjorde, punktmarkera mot sionisternas lögner om palestinierna, så snart de framföres. Därtill behövs en utförligare redovisning av fakta. Därav föreliggande artikel.
Brunnsförstörelserna och -förgiftningarna i Madama
Den 20 februari 2005 publicerade den israeliska dagstidningen Haaretz en artikel av Amira Hass om hur den palestinska byn Madama hade fått sitt dricksvatten förgiftat genom sabotage. Byrådets ordförande Ayed Kamal berättade för Amira Hass att den källa, som byn var beroende av för sin vattenförsörjning, saboterats sex gånger på drygt tre år.
Mohamed Omar intervjuad i ny bok
Europas skam (Natur och Kultur) heter en ny bok av Expojournalisten Lisa Bjurwald. Boken påstås handla om rasism och intolerans, men är i själva verket ett långt försvarstal för Israel och sionismen.
Det talas om att Hamas ”hittat på” att judiska ockupanter i Palestina förgiftat brunnar, trots att detta är ett faktum som rapporterats av flera medier, bl.a. i den israeliska tidningen Haaretz [1]. Och så här beskriver hon Donald Boströms artikel [2] om organstölder:
I en numera ökänd artikel av Donald Boström i Aftonbladet påstods att Israel systematiskt stjäl palestiniernas organ. Texten har spridits världen över och plockas fram när bevis på judarnas blodtörst krävs.
För Lisa är det alltså återigen de stackars judarna som är offer, inte de palestinier som blir dödade och bestulna på sina organ.
Palestinier firar försoning
Palestinier i Gaza och på Västbanken firar uppgörelsen mellan Fatah och Hamas, som blivit möjlig mycket tack vare "den arabiska våren", särskilt revolutionen i Egypten.
Detta öppnar ett nytt kapitel i palestiniernas kamp för frihet. Hamas erkänner fortfarande inte Israels rätt att existera och vägrar att ge upp sin rätt till väpnat motstånd mot ockupationen. En interimsregering ska bana väg för parlaments- och presidentval nästa år. Samtliga palestinska fraktioner stöder avtalet, inklusive PFLP och Islamiska jihad.
Israel fördömer självklart den palestinska uppgörelsen. ”Den palestinska myndigheten måste välja mellan fred med Israel eller fred med Hamas,” sade premiärminister Benjamin Netanyahu.
Förändringen innebär också ytterligare marginalisering av extremistiska, wahhabitiska grupper, som den som mördade Vittorio Arrigoni. Den 4 maj fångade palestinaaktivisten Ken O'Keefe, en vän till Vittorio, feststämningen på film. Se ett klipp här
Läs:
Seminarium om shiafrågan
Utrikespolitiska Institutet (UI), grundat 1938, är ett institut för vetenskaplig forskning och analys om utrikespolitiska frågor. Torsdagen den 5 maj anordnade man ett seminarium om shi’ismens ställning i Mellanöstern i ljuset av "den arabiska våren”.
Seminariets fokus låg på shi’iternas situation i Saudiarabien. Sheikh Tawfiq al-Amer var inbjuden för att tala om detta. Shi’iterna utgör cirka tjugo procent av Saudiarabiens befolkning, men är så gott som osynliggjorda. Sheikh Tawfiq berättade om omfattande diskriminering. I landet finns också en grupp ismailiter, som tillhör en mindre gren inom shi’ismen.
Sheikh Tawfiq har suttit fängslad vid flera tillfällen för sin kritik av regimen. Senast greps han för att i en predikan ha pläderat för konstitutionell monarki. Han är noga med att betona att detta är något som ett vitt spektrum av saudiska medborgare kräver, inte bara shi’iter. Läs mer
Stephen Sniegoski: Det israeliska ursprunget till Bush den yngres krig
De neokonservativa var visserligen den drivande kraften bakom den amerikanska invasionen av Irak och de därpå följande ansträngningarna att åstadkomma regimbyte i hela Mellanöstern. Men idén om ett sådant krig uppstod inte hos amerikanska neokonservativa tänkare utan i stället i Israel. Det finns ett uppenbart samband mellan de neokonservativas hållning till kriget och det som länge varit den israeliska högerns strategi och i mindre utsträckning den israeliska allmänna opinionens ståndpunkt.
Tanken på ett krig i Mellanöstern som ett medel att stärka Israels säkerhet har i många år varit i svang i Israel. Kriget skulle tjäna två syften. Det skulle öka Israels yttre säkerhet genom att försvaga och splittra Israels grannar. Vidare kunde ett dylikt krig och den därmed följande försvagningen av Israels yttre fiender bidraga till att lösa det inre palestinska befolkningsproblemet, eftersom det palestinska motståndet erhållit materiellt och moraliskt stöd från Israels grannstater. En kort titt på den sionistiska rörelsens historia och mål hjälper oss att förstå denna fråga. Det sionistiska målet att skapa en exklusiv judisk stat i Palestina försvårades av grundproblemet, att landet redan var befolkat mestadels av icke-judar. Trots offentlig retorik om motsatsen var idén om att fördriva den inhemska palestinska befolkningen (något som med ett skönord kallades ”överföring”) en väsentlig beståndsdel i sionisternas strävan att grunda en judisk nationalstat i Palestina.
Israel Shamir: Den libyska krigsförbrytelsen
Vi kan bara hoppas att hans rapport också kommer att innehålla den senaste krigsförbrytelsen, mordet på Qaddafis familj, dennes son och tre barnbarn samt mordförsöket mot Libyens ledare den 1 maj 2011. Cameron, Sarkozy, Natos befäl i fält och den danska flygplansbesättningen bör samtliga åtalas för detta brott.
FN:s säkerhetsråds resolution 1973 är ingen licens för massmord. Genom resolutionen fastställdes endast en flygförbudszon, den var avsedd att dämma upp våldet, inte att förvandla Tripoli till ett dödens fält. Detta är ett klart fall av kallt beräknat och målinriktat mord, lika hänsynslöst och brutalt som varje annan form av politiskt lönnmord. Datum för operationen var väl känt i förväg och hade redan öppet diskuterats i slutet av april av den ryska yttre säkerhetstjänsten (Sluzjba Vnezjnej Razvedki). Den 29 april publicerade en rysk nättidning en artikel av Kirill Svetitsky som citerade en anonym källa inom säkerhetstjänsten: Läs mer
Bin Ladin arbetade för CIA – intervju med Lars Adelskogh
Författaren, forskaren och debattören Lars Adelskogh är lärare i Studiegruppen Aguéli och medarbetare hos oss på Fria ordet. Han har bl.a. översatt sionismkritikerna Israel Shahak och Kevin MacDonald till svenska.
MO: Är bin Ladin död?
LA: Det har han nog varit länge. Jag har mycket svårt att tänka mig att en man med en svår njursjukdom, som kräver dialysbehandling, kunnat gömma sig för världens mest avancerade säkerhetstjänster i så här många år. Om USAs regering verkligen trodde att bin Ladin var skyldig till 11 septemberattackerna, skulle man fångat honom levande för att ställa honom inför rätta. Man hade slagit på trumman för århundradets rättegång. Nu låtsas man ha dödat honom men kan inte ens visa upp en död kropp. Allt verkar mycket suspekt. Läs mer
”Han har varit död sedan länge” – intervju med Lasse Wilhelmson
Sionismkritikern Lasse Wilhelmson, föreläsare, skribent och debattör, svarar på frågor om den påstådda avrättningen av ärkeskurken Usama bin Laden. Wilhelmson har studerat den internationella terrorismen och dess kopplingar till USA och Israel och för några år sedan skrev han artikeln ”Kriget mot terrorismen är en bluff” (27/3 2008)
Wilhelmson föreläser ibland vid Studiegruppen Aguélis sammankomster i Uppsala. Den 14 maj är det dags igen. Då ska han tala om sionismen, upproren i arabvärlden och terrorismen.
MO: Är det sant att amerikanerna har dödat bin Laden?
LW: Han har aldrig varit efterlyst av FBI för 911. Och han har av allt att döma varit död sedan länge. Förmodligen dog han redan i december 2001 av sin njursjukdom. Han har visst dött nio (9) gånger vid det här laget. Kolla den här videon! Läs mer
Ahmed Rami rapporterar från Kairo
Den 20 april reste den antisionistiske författaren och debattören Ahmed Rami till Egypten för att på nära håll få uppleva den revolutionära stämningen. Han kom tillbaka idag.
MO: Du reser ofta till Egypten. Vad har förändrats sedan sist?
AR: Människorna är helt annorlunda från förr. De är inte rädda. Man kan tala fritt. Det finns en känsla av frihet och hopp. Man kan äntligen andas.
MO: Reste du på eget initiativ?
AR: Jag blev bjuden av en vän till mig, Magdy Hossein. Läs mer
Spöket Laden död
Usama bin Laden har varit död i åratal, men hans spöke, spöket Laden (ej att förväxla med Laban), har fortsatt att hemsöka världens medier. Fram till idag, ty nu meddelar Förenta staternas president, Barack Obama, att hans soldater har skjutit ihjäl spöket. Förhoppningsvis slipper vi nu dessa kusliga meddelanden från ”den andra sidan”.
I boken Usama bin Laden. Död eller levande? (Alhambra 2009) visar David Ray Griffin att ärkeskurken förmodligen varit död sedan 2001 och att ”kriget mot terrorismen” bygger på en bluff.
Den 11 juli 2002 publicerade New York Times en artikel av Amir Taheri, redaktör för Politique internationale, som inleddes sålunda:
Usama bin Ladin är död. Nyheten kom först från källor i Afghanistan och Pakistan för nästan sex månader sedan: Flyktingen dog i december och begravdes i bergen i sydöstra Afghanistan. Pakistans president, Pervez Musharrah, upprepade uppgiften.
Och nu är alltså spöket Ladens död huvudnyhet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på SVT.
Obama framhöll i sitt tal i morse, rätteligen, att islam inte är skyldig till attacken. Är det någon bok man bör läsa för att få en bättre förståelse av samtidens internationella terrorism är det Sions vises protokoll hellre än Koranen, vilket jag påpekade i artikeln ”Fel bok, dummer!”
Förutom protokollen bör man studera wahhabismen, en sekt som uppstod på 1700-talet och sedan 1932 är statsreligion i Saudiarabien. De allra flesta "qaidister" tillhör denna sekt. Läs mer här
Leila Khaled talade i Stockholm
Den legendariska frihetskämpen Leila Khaled talade idag på 1 maj-manifestationen i Stockholm. Hon sitter i ledningen för Folkfronten för Palestinas befrielse (PFLP).
Organisationen har en vänsterideologi i grunden, men majoriteten av aktivisterna är muslimer. PFLP förespråkar väpnad kamp för att befria Palestina. Den har också haft kamratliga relationer till Islamiska jihad, Hamas och Hizbollah. Tillsammans med Hamas protesterade man nyligen mot att "Förintelsen" skulle läras ut i palestinska skolor.
Den 15 maj 2009 intervjuades en representant för PFLP i Libanon, Anwar Raja, av den iranska tevekanalen Al-Alam. Raja kritiserade föreställningen om "Förintelsen" som han menar används av sionisterna för att gynna sina politiska och ekonomiska intressen.
Första gången jag träffade Leila var i januari 2010 på en konferens i Beirut. Läs mer här
Se Leila tala på Mynttorget här
”Det är kört för Assad” – intervju med Lasse Wilhelmson
Lasse Wilhelmson är sionismkritiker och debattör. År 2009 gav han ut artikelsamlingen Är världen upp och ner? Han föreläser regelbundet vid Studiegruppen Aguélis sammankomster i Uppsala. Den 14 maj är det dags igen. I följande intervju kommenterar han utvecklingen i Syrien.
MO: Vad händer i Syrien?
LW: Det är svårt att kunna värdera informationen. Dåligt med journalister som får vara på plats. Men vad jag har förstått så blir även soldater och poliser skjutna, vilket innebär att det finns väpnade grupper där. De har ju inte skjutit sig själva.
MO: Är Israel inblandat tror du?
LW: Ja utan tvekan. USA också. Israel vill ha inbördeskrig. De vill minst av allt ha en demokratisk regering i något arabland. Redan i den sionistiska planen för Mellanöstern från 1982, den så kallade Kivunimplanen [1], talar man om att splittra och försvaga arabländerna, däribland Syrien. Men huvuddelen av protesterna i hela arabvärlden är genuina, även om många olika intressen spelar in och USrael försöker anpassa sin politik till den nya eran. Modellen med marionettregimer som håller det egna folket under stövelklacken är nu över. Det är vanligt folk som har fått nog. De vill ha något att säga till om. Men vi kan ju redan se att det kommer att ta tid med två steg framåt och ett tillbaka och kanske får vi även se kontrarevolutioner.
MO: Så du tror inte att Assadregimen kommer att ersättas av en demokratisk regering?
LW: Det är svårt att veta hur mycket ”folkmakt” en ny regering kan få och det gäller även i Egypten. Israel vill definitivt inte att folken skall få mera makt i regionen, eftersom de är mer solidariska med palestinierna än nuvarande regeringar. Man vill vara omgiven av svaga arabstater. Det sista de önskar sig är en stark, stabil och folkvald regering i Syrien.
MO: Hamas och många andra palestinska motståndsorganisationer, både islamiska och andra, har sina kontor i Damaskus. Hur kommer dessa att påverkas?
LW: De måste tänka om snabbt. Det är kört för Assad. Hamas måste snabbt ta sig ur Damaskus och distansera sig från den nuvarande regimen. Annars finns en risk att man kommer upptäcka massgravar med palestinska lik efter att Assad är borta.
MO: Vad har du för råd till Hizbollah?
LW: Samma som till Hamas. Tänk om innan det är för sent!
MO: Hur såg du på Syrien tidigare?
LW: Jag var inte så insatt. Jag visste bara att palestinierna hade det bättre där än i Libanon och Jordanien och att det inte hade slutit fred med Israel. Golanhöjderna är ockuperade oavsett vem som bestämmer i Damaskus så jag har svårt att se ett närmande mellan Syrien och Israel.
MO: Hur stor makt har egentligen Assad?
LW: Assad är bara en av flera aktörer och jag betvivlar att han har så stor handlingsfrihet. Han sitter nog fast i systemet, i motsats till Gaddafi som ju personifierar systemet i Libyen. Jag tror att den korrumperade maktapparaten kämpar för sina privilegier nu. Faller Assad så faller alla som lever på systemet inom militär, säkerhetspolis och byråkrati. De slåss för sitt levebröd och sin ställning.
MO: Om inbördeskrig bryter ut kan det bli långvarigt
LW: Det är svårt att sia om, men Israel kommer säkert att underblåsa och splittra. Jag har uppfattat det som att Israel stödjer båda sidorna i Libyen och det kan bli likadant i Syrien.
MO: Vad händer med alliansen mellan Syrien och Iran?
LW: Jag tror inte att den kommer att påverkas så mycket av ett regimskifte, men i ett inbördeskrig så försvagas alliansen naturligtvis. Jag tror att de folkliga upproren även kommer att spilla över till Iran och där håller det nog inte att bara fortsätta att skylla på USrael, även om oppositionen hittills varit underblåst därifrån.
[1] Läs utdrag från planen på Radio Islam
Besök Lasse Wilhelmsons blogg
Den 14 maj kommer Wilhelmson till Uppsala. Läs mer här
Palestinska fraktioner ska underteckna överenskommelse
Nästa vecka, uppger den franska nyhetsbyrån AFP, skall de två stora palestinska fraktionerna mötas i Kairo. Khaled Meshaal från Hamas och Mahmud Abbas, som representerar Fatah, ska underteckna en överenskommelse om att bilda enhetsregering och hålla demokratiska val inom ett år.
Motsättningarna mellan Hamas och Fatah stegrades 2006 då Hamas vann en jordskredsseger i valet och fick 76 av de 132 möjliga platserna i det palestinska parlamentet.
Israel har visat stort missnöje inför närmandena mellan Hamas och Fatah. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade Mahmoud Abbas att han måste ”välja mellan fred med Israel och fred med Hamas”. Vidare sade han: "Det kan inte vara fred med båda eftersom Hamas strävar efter att förgöra staten Israel." Läs mer
Palestina i fokus: Jorsalafararen
Idag inleder jag serien ”Palestina i fokus” som jag pålyste häromdagen. Jag har läst Johan Lindström Saxons bok Det nya Palestina från 1921. Det kommer inte att räcka med en artikel för att tränga ihop alla Saxons viktiga iakttagelser. Jag blir nödgad att återkomma till den framöver.
Förläggaren och journalisten Saxon (1859-1935) reste genom det heliga landet strax efter första världskriget. Tyskland och dess allierade, det ottomanska kalifatet, hade besegrats och Palestina hade lagts under engelskt mandat.
Det är en annorlunda upplevelse att läsa en skildring av Palestina från tiden före staten Israels bildande 1948. Dessutom ger Saxon oss möjlighet att lyssna till arabiska röster. Detta var före ”Förintelsen” och judar och judendom hade ännu inte omgärdats med hysch-hysch och massor av märkliga tabun.
Han kallar sig ”Jorsalafarare” vilket påminner oss om att driftiga nordbor under vikingatiden faktiskt reste ända till Jerusalem. Jorsala var deras namn på staden. Läs mer