Rapporter från Kairo har idag (27/4) låtit oss veta att Fatah och Hamas lyckats nå en överenskommelse och försonats. De två fraktionerna har ända sedan Hamas bildades 1987 haft meningsskiljaktigheter. Problemen eskalerade och nådde kulmen 2006 efter att Hamas vunnit en jordskredsseger i valet och fick 76 av de 132 möjliga platserna i det palestinska parlamentet. Under året som följde försökte Fatah – efter påtryckningar från USA och Israel – med våld att driva bort Hamas från makten. [1] Kuppen misslyckades, vilket ledde till att palestinierna idag har två representanter: den folkvalda Hamasledda regeringen på Gazaremsan och den av Israel kontrollerade Fatahregimen på Västbanken.

Sedan dess har man varit bittra fiender trots flertalet försök till försoning. Fram tills nu, efter hemliga förhandlingar i Kairo. Den egyptiska underrättelsetjänstens nya chef, Murad Muwafi, meddelade idag att "förhandlingarna resulterat i en överenskommelse vilken omfattar samtliga punkter som diskuterats, inklusive upprättandet av en övergångsregering med det specifika uppdraget att fastställa ett datum för val." Hamas talesman Taher Nono bekräftar att man "kommit över alla meningsskiljaktigheter". Utöver detta, vilket förmodligen är något av det viktigaste i sammanhanget, ska paraplyorganisationen PLO struktureras om så att Hamas kan vara med. 

Om PLO skriver den palestinska statsvetaren Azzam Tamimi i boken Hamas: unwritten chapters (2007):

"It should be borne in mind that the PLO, which was created by the Arab League, has never been free from intervention and manipulation of various Arab governments, and above all that of Egypt." (s. 188)

Det är väldigt talande att Egypten lyckades föra samman Hamas och Fatah först efter Hosni Mubaraks fall. Under Mubaraks tid vid makten var det Omar Suleiman, f.d. chef för den egyptiska underrättelsetjänsten och ökänd för sitt samarbete med USA och Israel, som skötte förhandlingarna.[2]

Israel var snabbt med att visa sitt missnöje över den palestinska framgången. Premiärminister Benjamin Netanyahu meddelade ledaren för den Fatahledda regeringen Mahmoud Abbas att han måste ”välja mellan fred med Israel och fred med Hamas”. Vidare sade han: "Det kan inte vara fred med båda eftersom Hamas strävar efter att förgöra staten Israel."

Abbas kontrade genom att uppmana Netanyahu att inte beblanda sig i palestiniernas inre angelägenheter. Han meddelade även på ett sarkastiskt, men samtidigt allvarligt sätt att det är Netanyahu som måste "välja mellan fred och bosättningar".

Det kan inte vara lätt att vara Israel i dessa tider. Det nya antisionistiska Egypten har börjat lämna avtryck på regionen, förhoppningsvis är detta bara början.

Läs även

Ett antisionistiskt Egypten i vardande

Noter

Den 2 april 2011 skrev undertecknad om hur Facebooks grundare Mark Zuckerberg valde att strunta i de underkuvade palestinierna och istället gick Israels ärenden. Efter att ha blivit utsatt för massiva påtryckningar av israeliska ministrar och judiska organisationer tog Zuckerberg beslutet att radera den palestinska Facebook-gruppen "Den tredje intifadan", vars målsättning var att uppmana palestinier på de ockuperade områdena att resa sig mot det sionistiska förtrycket. Zuckerberg är sannerligen inte den första – och sannolikt inte heller den sista – som fått erfara effekten av den sionistiska lobbyns massiva makt.

"All världens makter är maktlösa mot mig, också FN, eftersom jag har det amerikanska vetot, som blockerar alla fördömanden av mina krigsförbrytelser." -Hashem Said i artikeln "Jag är Israel"

Mot bakgrund av det ovan anförda är det heller inte förvånande att en person som Richard Goldstone väljer att ge efter för Sions påtryckningar. Däremot kan man inte påstå att det är särskilt hedervärt. Om något är agerandet fullständigt vämjeligt. Den högt ansedda juristen Richard Goldstone, tidigare chefsåklagare för FN-tribunalerna för Jugoslavien och Rwanda, har nu alltså, två år efter att ha släppt sin omfattande och högt respekterade rapport om Gazamassakern valt att ta avstånd från sina slutsatser. 

Läs mer →