Idag erfor vi att omkring 300 prominenta israeliska vänsterister inklusive några ledande kulturarbetare, samlades i Tel Aviv för att förmå den judiska staten att anamma skapandet av en palestinsk stat.
Bland dem som skrev under en petition fanns 17 vinnare av israeliska utmärkelser, andra framstående intellektuella och artister.
“Vi är här för att välkomna det förväntade utropandet av en oberoende palestinsk stat bredvid Israel, enligt vårt oberoendes gränser, definierade av 1949 års stilleståndslinje,” säger man i petitionen.
De israeliska så kallade “vänsteristerna” välkomnar den förväntade palestinska staten så länge som palestinierna stannar bakom muren och inte utövar sin rätt att återvända. De israeliska humanisterna gillar verkligen det palestinska diplomatiska initiativet, så att de kan fortsätta att för evigt vara bosatta på palestinsk mark. Jag är inte ett dugg imponerad.
“Ockupationens fullständiga upphörande är en grundläggande förutsättning för de två folkens befrielse,” fortsätter petitionstexten. Borde inte någon påminna dessa israeliska “duvor” att hela Israel befinner sig på det historiska Palestina.
Jag hade gärna förväntat mig att den israeliska så kallade “vänstern”, var långt mer radikal och stod upp och sade: det räcker nu, vi ber nu alla palestinier att återvända till sina hem, byar, städer, marker och fruktträdgårdar. En sådan deklaration skulle för första gången bevisa att den israeliska så kallade “vänstern” har förstått den verkliga betydelsen av fred och harmoni.
Håll inte andan, detta kommer inte att hända än på länge.
Det vi fick ta del av i Tel Aviv var en förevisning av judisk identitetspolitik. Några få så kallade “vänsterister” engagerade sig i en ytlig självälskande pseudoetisk propagandakampanj.
Engelska originalet publicerat den 21 april. Originalets titel: The Israeli so-called 'left'
Översättning av Lasse Wilhelmson.
Gilad är klockren som vanligt. Jag skulle vilja läsa en intervju med honom.
Gilad är klockren i sin analys av sionismen. Denna dubbelmoral hos vänstern uppnår aldrig sina gränser utan bara fortsätter vidare. En strålande artikel av Lasse Wilhemsson
Utmärkt artikel av Gilad, som vanligt, och tack till Lasse W. för översättningen.
I sammanhanget kanske man kan påminna om vad den framstående sionistiske författaren Maurice Samuel skrev en gång om vänster och höger inom judendomen i jämförelse med motsvarande hos alla oss andra: ”den icke-troende och radikale juden skiljer sig lika mycket från den radikale icke-juden som den ortodoxe juden från den reaktionäre icke-juden. Den radikale judens kosmopolitism härrör från hans känsla (som den ortodoxe juden delar) att det inte är någon skillnad mellan den ene icke-juden och den andre. Ni är alla i stort sett likadana… ett enda temperament går igen hos er alla oberoende av hur ni är delade i olika nationer. Den radikale juden är (liksom den ortodoxe juden) kosmopolit, och det i en bemärkelse som måste irritera er: ty han förstår inte ens varför ni bråkar så mycket om det mest självklara av allt – att ni alla är likadana.” Maurice Samuel, ”You Gentiles”, New York 1924, ss. 150-151.
Jag gjorde en intervju med Gilad Atzmon redan 2006, den finns också med i min bok ”Är världen upp och ner?”
Intervju med Gilad Atzmon: http://lassewilhelmson.wordpress.com/2006/01/01/gilad-atzmon-exile/