Ibrahim al-Breft läser statsvetenskap och nationalekonomi vid Stockholms universitet och har varit politisk aktiv sedan tonåren. Sedan ett tag tillbaka driver han bloggen Politik och Mellanöstern. Ibrahim är född i Sverige men har libanesiskt påbrå. Han är skribent hos oss på Fria ordet.

MO: Varför är du antisionist?

IB: När jag växte upp åkte vi ofta till Libanon, ibland varje eller varannan sommar. Jag blev vittne till den israeliska terrorn, och hur det islamistiska motståndet med Hizbollah i spetsen bekämpade fienden. Libanon, och i synnerhet södra Libanon, förstördes totalt av Israel. Jag såg hur det libanesiska folket slog tillbaka den sionistiska fienden och byggde upp sina hem och städer igen.

Under tiden växte mitt intresse för Palestina och den sionistiska ockupationen. Jag blev chockad många gånger när jag lärde mig mer om sionisternas inhumana beteende, men vad som chockade mig mest var hur den demokratiska västvärlden stöttade den här regimen. Den enda logiska förklaringen till varför västvärlden stöttade Israel var att sionisterna kontrollerar väst, och om de kontrollerar väst kontrollerar de i princip hela världen.

Med tanke på hur palestinierna har det bör ingen vilja ha det så någon annanstans. Jag är antisionist därför att sionismen är ett hot mot mänskligheten. Den är som en parasit som lever på andras lycka och välstånd och äter upp alla framgångar tills bara elände och misär är kvar. Finanskrisen är ett exempel på detta och visar hur sionisterna centrerar all makt till sig själva.

MO: Du kommer från Libanon. Har du någon egen erfarenhet av sionismens terror?

IB: Jag har många släktingar i södra Libanon och besöker dem varje gång jag är där. Deras by ligger ca 20 km från den palestinska gränsen och var ockuperad av sionisterna i början av 80-talet. Men när jag växte upp på 90-talet hade det islamistiska motståndet redan vunnit många framgångar. Men israelerna befann sig inte långt borta. Många av mina släktingar berättade om tiden under ockupationen. Hela landet mådde väldigt dåligt. Många av mina släktingar tvingades vara mänskliga sköldar för israelerna, annars skulle deras familjer skjutas. Vissa av dem bands t.o.m. fast på israelernas bilar så att Hizbollah inte skulle angripa dem. Under senare år har israeliska stridsflygplan flugit över Libanon i syfte att provocera. Jag såg ett av planen när jag var i Libanon sommaren 2004. 1999 bombade israeliskt flyg en bro när jag och min familj var i närheten.

MO: Vilken roll spelar Iran för det palestinska och libanesiska motståndet?

IB: Iran är en nyckelspelare i det islamistiska motståndet mot sionisterna. Det är därför sionister inför allt fler sanktioner mot Iran och hotar landet med krig varje dag. Utan Irans stöd hade många människor idag aldrig fått höra talas om landet Palestina och det palestinska folket. Och Libanon hade inte heller existerat. Det hade stått "Israel" istället för Libanon på kartorna. Irans stöd är väldigt viktigt för frihetskampen i mellanöstern. Det är just därför Iran har mest stöd i den muslimska världen och det är därför presidenten Ahmadinejad är en av de mest populäre ledarna i hela världen. Den islamiska republiken Iran har gjort mer gott för mänskligheten än något annat land i modern tid.

MO: Vad hade Hizbollahs seger i 34-dagarskriget för betydelse?

IB: För många libaneser/araber/muslimer var kriget "en gaffel i USA:s och Israels ögon", som araber brukar säga. I svensk översättning heter det väl ”nagel”. Trots den massiva skadegörelsen den sionistiska terroristregimen orsakade i Libanon var det Hizbollahs seger som kommer att gå till historien. Det tog tre år att reparera de skador Israel orsakade men Hizbollahs seger kommer att ta plats i historieböcker i många årtionden till i framtiden, kanske även århundraden. Libaneserna stod ensamma mot den sioniststyrda världen. Hela världen stod och hejade på Israel, och de förlorade. Trots alla miljarder dollar denna värld investerade i Israel i syfte att garantera den sionistiska hegemonin lyckades några hundra stridande libaneser krossa den sionistiska drömmen om världsherravälde. 34-dagarskriget innebar en vändpunkt, och början på slutet för sionismen. Jag är övertygad om att framtida generationer kommer att minnas 34-dagarskriget som ett av de viktigaste krigen för mänskligheten på 2000-talet.

MO: Kommer Israel att attackera Libanon igen?

IB: Utan tvekan. När vet ingen, men att den dagen kommer, det vet alla. Israel kommer helt enkelt aldrig sluta kriga. De vill ha världsherravälde och de vill styra Mellanöstern med järnhand. Så länge araberna och muslimerna inte ger upp är krig oundvikligt. Och vi kommer inte att ge upp.

Israels dagar är räknade. Men israelerna tänker inte acceptera fred. De bränner hellre ner det heliga landet än ger upp kampen om en sioniststyrd värld. Dessutom börjar sionisterna befara att den muslimska världen håller på att enas och bli en supermakt att räkna med – vilket är deras värsta mardröm. Ett muslimskt enande är just vad judarna försökt hindra i 1400 år. Ett nytt angrepp mot Libanon kommer att motiveras med att "Hizbollah utgör ett hot mot libaneserna". Extremisten Avigdor Lieberman har redan försökt motivera ett nytt angrepp på detta sätt.

MO: Är islam viktig för motståndet?

IB: Många skulle nog vilja svara nej. Men jag svarar alltid ja. Islam är hjärtat i muslimernas kamp mot förtrycket. Det är islam som har lärt muslimerna vilka mänskliga rättigheter de har. I dagens värld kan man antingen välja att tro på de sekulära mänskliga rättigheterna som sprids framförallt i västvärlden, eller islam. Och eftersom islam är mer rättvis är islam vad muslimerna naturligtvis har valt. De sekulära och liberala ideologierna har visat att de inte fungerar i praktiken. I sökandet efter en total världsfred har de kraschat in i ett dilemma – Israel. De flesta sekulära ledare är pro-sionister upp till öronen, vilket försvagat dessa ideologier. Men islam framstår fortfarande som en stark religion och som ständigt växer sig allt starkare. Utan islam hade sionisterna tagit kontrollen över planeten för länge sedan.

MO: Har muslimer ett särskilt ansvar att engagera sig i Palestinafrågan?

IB: Ja, det är en plikt för muslimer att hjälpa sina bröder och systrar. Ingen diskussion om saken. De som försöker slinka undan begår ett väldigt allvarligt brott då de valt att acceptera den sionistiska terrorn som riktas mot oskyldiga människor. Även om palestinierna inte var muslimer, är ett muslimskt engagemang en plikt. Men eftersom de flesta är muslimer, är detta extra viktigt.

Vissa undrar hur mycket man bör hjälpa. Det finns ingen enighet om hur mycket man ska hjälpa till, men man brukar säga att socialt stöd (att man deltar i några demonstrationer etc.) räcker. Vissa väljer att skänka pengar. Andra deltar aktivt på den politiska arenan. Och andra slåss mot sionisterna med vapen.

MO: Tycker du att mediernas rapportering om Iran är objektiv?

IB: Nej, de enda som har visat någon journalistisk professionalism är arabiska och iranska journalister. Resten (självklart med några få undantag) deltar i sionisternas smutskastningskampanj mot Iran just för att Iran haft en nyckelroll i islams lyckade kamp mot sionisterna. De flesta massmedier i västvärlden deltar i denna kampanj aktivt, medvetet och omedvetet.

MO: Din blogg heter Politik och Mellanöstern. När och varför började du blogga?

IB: Bloggen startades i maj 2008, bara några dagar efter den så kallade 7 majincidenten i Libanon. På kvällen den 7 maj höll Hizbollahs ledare Seyyed Hassan Nasrallah ett TV-sänt tal där han uppmanade libaneserna att protestera mot den dåvarande regeringen och premiärministern Fouad Saniora. Klockan 6 på morgonen den 8 dök så ett hundratal arbetslösa från Tripoli i norra Libanon upp i Beirut. De hade fått 300 dollar var från al-Mustaqbal (då lierad med USA, Israel och Saudi Arabien) och vapen för att angripa de libanesiska soldater som var utstationerade på Beiruts gator, och även civila. Oppositionen (med Hizbollah, FPM och Harakat Amal) reagerade snabbt och tog striden med angriparna. 2-3 timmar senare fick Hizbollahs soldater order om att dra sig tillbaka, och vilket de gjorde under resten under konflikten.

Massmedierna i västvärlden anklagade Hizbollah för att "försöka genomföra en statskupp", vilket var en lögn av historiska mått, som sionisterna försökte mata de vilseledda massorna med. Jag skapade bloggen i syfte att upplysa massmedierna och uppväga deras inkompetens och subjektivism. Senare började jag även skriva om andra saker som intresserade mig, som exempelvis integritetsdebatten här hemma i Sverige (med bl.a. FRA och datalagringslagen), miljödebatten och demoniseringen av koldioxid (klimatbluffen) och även internationell politik, där jag försöker belysa den sionistiska imperialismen och kollapsen av diplomati och trovärdighet mellan stater (som till exempel sionisternas "operation" i Sydossetien 2008). Ett annat ämne som jag fann och finner än väldigt intressant är 11 septemberattacken. Trots alla de bevis som finns på nätet, verkar den officiella (och felaktiga versionen) av attacken råda oinskränkt det politiska livet. Det försöker jag ändra på. Dock har jag inte skrivit särskilt mycket om 11 september på senare tid.

MO: Islamism är ett begrepp som fått en pejorativ klang. Hur skulle du definiera islamismen?

IB: Under min uppväxt har jag sett politiskt aktiva muslimer kalla sig islamister. Därför är det rimligt att definiera politiskt aktiva muslimer som islamister. Men jag skulle gärna komplettera denna definition med ytterligare några ord, och det är "politiskt aktiva muslimer som värnar om islam". Det är väldigt viktigt, särskilt i dessa dagar, att göra skillnad på de muslimer som kämpar för sina rättigheter, och de som kämpar för sina egna fickor (för att fylla dem med dollar). En saudisk oljeshejk som samarbetar med CIA skulle ju annars också vara en islamist, trots att han inte gör något bra för islam och världens muslimer. Så s.k. ”al-Qaidaterrorister” vill jag inte se som islamister. Hellre som sionister, eftersom de verkar jobba för deras agenda. Men de som kämpar för sina rättigheter mot förtryck, ockupation och lögner är islamister. Att kämpa för sina rättigheter är vad som gör en politisk aktiv. Är man muslim, är man då även en islamist.

Att massmedier här i väst nedvärderar islamister stör mig egentligen inte. Det visar hur okunniga och opålästa de är. Jag föreslår att de börjar se världen ur ett globalt perspektiv. Då lär de inse vad en sann islamist är. Profeten Muhammed (frid över honom) var islamist då han själv var politisk aktiv.

MO: Var 11 september en falsk flaggoperation? Vilka låg bakom attacken?

IB: Att 11 september attacken var en falsk flaggoperation är något inte ens massmedierna kommer undan från. Tack vare internet och de människor som använder det för goda syften kan vi idag (och sedan 12 september 2001) konstatera att den officiella versionen av attacken är full av brister och inte håller för fem öre.

Enligt de bevis som finns användes högexplosiva sprängämnen som hade en förmåga att smälta ner bärande balkar i WTC 1,2 och 7. Det visade sig också senare att ett hundratal israeliska säkerhetsagenter (de flesta eller samtliga med Mossad enligt olika källor) gripits av FBI, men senare släpptes villkorslöst. Med tanke på en så omfattande terrorattack är detta helt otroligt. För mig är detta bevis på israelernas och sionisternas roll i attentatet. Och som Bibi (Netanyahu) sade för inte så länge sedan, var attacken ”bra” för Israel. Och det var den verkligen. USA valde "äntligen" att invadera Irak, vilket israelerna pushat för redan under Clintons tid.

MO: Hur ska vi bekämpa sionismen?

IB: Det bästa sättet att bekämpa sionismen är genom att skapa ett intresse bland människor att studera ideologin. När de väl förstått vad sionismen är, och vad den eftersträvar, kan de fatta rimliga beslut om hur de ska förhålla sig till den. 99% av världens befolkning kommer i ett sådant läge att ta ställning mot sionismen, det är jag säker på. Endast en liten skara ondskefulla människor kommer nog att stötta sionismen. Men som sagt, det är en liten skara. Det viktigaste är inte att diskutera hur vi ska utplåna den sionistiska ideologin. Det viktigaste är att hålla en öppen dialog i hela världen, så att både de som är för och emot kan diskutera. Sionismen är ju en så inhuman ideologi att de allra flesta snabbt skulle avfärda den.

MO: Kommer Al-Quds (Jerusalem) att bli fritt? Är du hoppfull?

IB: Ja, om Gud vill sker det ganska snart. Jag är övertygad om att det kommer att hända väldigt snart. Det är fortfarande några år in i framtiden, men bara några. I princip alla jag pratar med håller med om att det är ganska snart. Ja, jag är väldigt hoppfull, men jag försöker ha lite tålamod ett tag till. Det är tålamodet som kommer att löna oss.

MO: Hur ser du på den senaste tidens uppror i arabvärlden?

IB: Jag tror att upproren beror på stort missnöje mot de förtryckande regimerna. I många arabländer har medborgare starkt begränsade rättigheter samtidigt som det är alldeles för svårt för dem att få ekonomin att gå ihop. Detta kombinerat med pro-israelisk och anti-palestinsk politik i dessa västvänliga regimer fick bägaren att rinna över. Först och främst söker demonstranterna frihet och självständighet från diktatorerna. Men de söker också ett slut på ockupationerna i den arabiska och muslimska världen. Det finns väldigt många likheter med den islamiska revolutionen i Iran 1979.